dromlanda

Är vi inte lite lika ändå? Enda skillnaden är snövit dog av ett äpple... jag lever för dem <3
- svenska syrliga äpplen <3 ... MMMMMmmmmm <3 och jag ÄLSKAR PAJ :O läskigt..

fan... påminnelse till mig själv att inte se på dexter innan jag ska sova.

älskar den jävla serien...
tror många kan känna igen sig i honom... inte det där med mördandet...
men tomheten... lr är det bara jag?

nu vågar jag inte lägga mig... paranoja över att nån ska komma å skära mig i bitar.
jag har faktiskt alltid haft den "fobin" lr vad man ska kalla det......
kort sagt, meningen med mitt liv är att "dö en naturlig död".

men jag vill inte slösa bort tiden på tomheten. jag vill känna något.
jag vill känna att jag lever och inte bara ströva runt som en levande död...

existerar kärleken vill jag hinna uppleva den. men ibland så lurar jag mig själv..
när jag väl hittat någon som duger...

som den drömmare jag är har jag lätt för att sätta pöjkera på piedestal.
men som i alla andra drömmar så måste man nån gång vakna upp...
men frågan är det, "hur ska jag kunna hitta någon om jag INTE idealiserar dem"?
om jag bara ser deras brister och det jag stör mig på så går det ju aldrig.
och jag är en mästare i konsten att störa mig... riktigt mycket.
precis som jag är en mästare i blunda... drömmarna kan ju ibland vara lite mer tilltalande..

jag är inte som dexter, men jag väntar fortfarande på beviset. ger inte upp (Y)

Idag har jag varit produktiv!

Gått upp, som varje morgon, klockan 5 för att hinna till skolan.
Hunnit göra slut-uppgiften i photoshop 5 gånger om.
Bakat både marabou kladdmuffins och russinbröd.
Kört en timma på träningsmaskinen, planerat en halvtimma till.
Kollat klart på första säsongen av Dexter <3

Ibland är det skönt att bara sitta i soffan och inte göra ett skit,
känns dock rätt bra å fått nått gjort också! ^^

Här är receptet till mina kladdmuffins med marabou schweizernöt:



Ingredienser:
100 g margarin eller smör
2 ägg
3 dl socker
1 1/2 dl vetemjöl
...4 msk kakao
2 tsk vaniljsocker
1 krm salt
valfri marabou choklad (jag hade schweizernöt)

Gör så här:
Smält fettet. Vispa ägg och socker. Tillsätt allt annat. Häll upp i formar, lägg en ruta av
valfri marabou choklad i varje och grädda i 200°C, 10 min i mitten av ugnen.

Dagarna varierar...aldrig samma schema i skolan, kontinuerligt byte av ämnen/program.
Ibland slutar jag sent, då åker jag kanske direkt hem eftersom jag pendlar
och det är sent när jag är hemma. Jag tränar på gymmet varenda dag jag har möjlighet.
Ibland går jag på sånglektioner, ibland umgås jag med vänner å på helgerna
blire ett å annat partaj. Dagarna rullar på å livet känns fint.

Känns skönt att ha skolan att gå till varje dag. Slippa sitta hemma å knarka facebook...
- vilket mina kvällar till största del består av om jag inte jobbar.
Jag bor ensam i en 2a på ett fint område, har inget å klaga på.
Känns skönt å få lite eget space oxå. Jag bakar oxå!
..så ofta jag hinner för att fördriva tiden eller ser på nån jävligt bra film.
Körkortet ska väll kunna kirras oxå!

Kvällarna är alltid desamma, datorn och tvn..
oftast är tvn på "mute" då jag konstant lyssnar på musik.

Det är så här livet är, "det är inga problem".

Jag gillar.

I remember when papa finally gave up drinking
I think mama was the only one on earth that really thought he could
I remember all the times we'd packed everything we owned
Into some old car and started out for some new town
And through it all mama's faith was the one thing
That was strong enough to finally do the some good

She said your papa is a good man and don't you kids forget it
The whiskey's tryin' to ruin him but I know the Lord won't let it
Then we sang Amazing Grace and Bringing In The Sheaves
Rock of ages rock of ages left for me

- Johnny Cash

Varför fortsätter man egentligen jaga efter kärleken?
Varför fortsätter man och riskerar att bli sårad igen?
Särskilt när man vet att man troligen kommer att bli det?
Vill man bli sårad och må dåligt? Så varför fortsätta?'

- Hopp.

Människans besynnerliga gåva att aldrig tappa hoppet.
Det är hoppet som tar oss från dag till dag.
Hoppet får oss att försöka om och om igen även om det kan göra ont.
Har man bara hoppet klarar man av vad som helst.
Lyssna på en låt som får dig att le och tänk på...
"vad världen är vacker ändå!"

alltså, förlåt.
men varenda cell i min kropp skriker när jag ser på det här klippet...
säkert spolat tillbakat ett fyrtiotal ggr bara ikväll.
- om och om igen, jag får aldrig nog.



DEN kyssen, ska jag uppleva en dag - irl.

Kärleken är evig...
men inte mellan samma två personer.

Alltså. Förlåt mig, men jag tror bara inte på det där...
Det spelar ingen roll hur kära man än gång var i tiden,
det finns ingen kärlek som är så starkt att den håller för evigt.

När det gått några år är det inte kärlek, det kallas trygghet.
Gnistan är borta och man är bara "världens bästa rumskamrater".
Sen får man barn och kärleken går över till dom i stället.
Barnen får dem att hålla ihop till en början, för dem samman...
men sen när barnen blivit äldre och kan ta hand om sig själva någorlunda
- så slutar allt i skiljsmässa.

Förlåt mig, men det är det jag tror på tills jag blir bevisad motsatsen...
...och det hoppas jag, av hela mitt hjärta!

Den enda personen som kan stå i min väg är jag själv
- och jag är inte särskilt farlig.

uschuschusch..
den här hemska gemensamma(?) ångesten över körkortet.

Jag började övningsköra när jag fyllde 18.. övningskörde typ högst 10 ggr.
Sen blev det en paus.. en riktigt lång än.. jag fyller 20 om ett halvår
och jag har äntligen tagit upp min privata övningskörning igen.
Får lite panikångest över det hela... går ju i skolan nu.
Om 1 år så ska jag ut på praktik i 2 år, kommer vara lite överallt...
men inte hemma, så ofta.. kommer inte ha någon direkt tillgång till pappa.
Och sen när praktiken är över så flyttar jag antagligen till en annan stad för jobb.

Alltså, jag har 1 år på mig att ta det där jävla körkortet...
för sen kommer jag inte vara hemma så ofta och sen flyttar jag.
Har inte brytt mig ett skit om det där jävla kortet nu ett bra tag...
men nu har det hunnit ifatt mig och det går inte att ignorera längre...
nu ska jag övningsköra så mycket jag kan och sen försöka klara intensivkursen
innan året är slut och jag drar ut på praktik... vore skönt å ha det avklarat då.
så kan jag ta mig runt lite lättare också för den delen.

Hoppas verkligen att jag lär mig super snabbt nu, för jag är ju lättlärd som tur är iaf.
Känner dock hur stressen och pressen hänger alldeles bakom hörnet...

"I've set the rain
to be cold and hard
I've set the sun to
be bright and sharp
To wake you up
from your hollow dream
I'll shake your bed
with a thunder strike
from my hand

Lets come all steal
we will lie and cheat
and turn around
all their limit signs
and redirect this
this great old boring road
into the depths
of a lions mouth

Just to see
if theres something we believe"

- Into The Stream - The Tallest Man on earth

Det är dags att vakna och leva!
Och sen försöka hålla sig vaken... inget mer snoozande.

livet handlar om att prova, prova och prova...
misslyckas, misslyckas och misslyckas igen!

Mitt liv har gått i etapper...

låg-mellanstadiet:
lite av en skum typ [akward], klassens clown.

högstadiet:
helvild och galen, HELT CRÄJZY, klassens clown.

gymnasiet:
lugnat ner mig, [stand by]. chilli billi.

yrkeshögskolan:
börjar känna av mitt "gamla jag" igen. flummig och övertrött.
tänker inte innan jag pratar - tänk gud så skönt.
det känns som om allt har börjat lossna, jag är precis där jag vill vara i livet.
efter att ha provat, provat och provat igen har jag hittat rätt spår.
Livet är som en riktigt jävla bra låt. Riktigt fint!
känns som om jag äntligen hittat rätt här i livet.. på många olika sätt.
jag känner mig fri... det känns som jag är på riktigt jävla rätt väg.
det är nytt, men inte skrämmande.

jag har provat, provat och provat...
jag har misslyckats, misslyckats och misslyckats igen.
jag kommer att prova och misslyckas många gånger fler.
men rätt som det är, så bara lossnar det!

Blunda, ta ett djupt andetag och andas in luften... den kommer att kännas klar!

Livet ler mot dig, vore ohövligt att inte le tillbaka.

Livet är en ständig jakt på lyckan. Alla vill ha sin del.
Känns dock så sällsynt att den borde fridlysas om folk inte lär sig att dela med sig.
Jag ska dela med mig! Vore riktigt själviskt annars, för jag massor :) just till dig!

Det finns människor där ute som mår riktigt dåligt. Det kan inte lösas över en dag.
Men alla kan hjälpa till. Vi vet inte alltid vem som är drabbad. Men det spelar ingen roll...
För alla behöver vi en klapp på axeln då och då. Bli en vardags hjälte!

Här har du några jävligt viktiga grejer att tänka på när du dejtar.
- som du ska undvika.

1. Dålig självkänsla

2. Desperat

3. Kontrollerande

1. Om du inte tror att du duger, kommer inte han heller tycka det.
Tro aldrig att du är mindre attraktiv eller överhuvudtaget på något sätt sämre
än personen du dejtar, för det kan faktiskt vara tvärtom totalt.
Om du ska hålla på och mesa så blire ingenting, var öppen och social
- visa vem du är och att du är en jävligt skön människa.
Annars kommer han "inte fatta vad han missar". Och då blir du ledsen.
Du suktar efter bekräftelse, men eftersom du inte ser det själv så släpper du inte in den.
Inte konstigt om killen tröttnar när du inte tar emot hans komplemanger och tror dem.
Gå in med attityden att du duger... mer än väl. Håller han inte med är det hans problem
- och han var antagligen ändå inget å ha.

2. Ingen gillar någon som är på. Självklart vill du hitta kärleken och du har väntat lääänge.
Du vill ha "någon" och du vill ha det NU. Efter många misslyckande börjar du känna dig stressad
och självförtroende sjunker radikalt. Du idealiserar killen och blundar för alla "fel",
du vill ha någon nu. NU, NU, NU, NUUU!!!!
Problemet kan då lätt bli att du går alldeles för fort fram och personen känner sig pressad.
Personen i fråga kan lätt känna sig obekväm och otrygg, vilket leder till att han stöter bort dig.
Du förstår inte vad som gick galet, när allt var så "bra" i din värld. Du måste vara närvarande,
känna och läsa av situationen. Han är uppenbarligen intresserad, men ni måste lära känna
varandra ordentligt innan ni går vidare till "nästa steg". Men ibland är det kärlek vid första
ögonkastet, att det går lite fort i början behöver inte förstöra en möjlig relation, men det kan
mycket väl göra hela situationen mer pressad. Se upp och följ ditt hjärta!
Ingen av dem du träffar behöver vara din livspartner, ha kul och se vart det leder.

3. I början är det ingen idé att redan försöka kontrollera honom, inte sen heller för den delen.
Men du kan inte tro att han alltid kommer att sätta dig i första rummet, så länge ni inte är
tillsammans så är han inte skyldig dig något. Förutom allmän artig/höglighet. Han ska vara
en gentleman, men han är inte din toffel. Om han inte delar med sig av sina popcorn,
ger dig sin jacka när det är kallt, följer dig till bussen osv.. så kan det visa på ointresse.
Då borde du kanske ta ett steg bakåt och låta honom komma till dig om han är intresserad.
Det allra värsta du kan göra är att bli sur eller arg, en inledd relation i det tidiga stadiet är mycket skört och kan förmodligen inte klara av en "twist" utan i stället ett tvärt slut.
Att ställa krav och vara kontrollerande innan ni har blivit tillsammans är inte att rekommendera,
även om han beter sig lite "halv-illa"... ta det i så fall i stället lugnt och låt honom, som sagt
- komma till dig, så kanske han skärper till sig lite om han verkligen vill ha dig.

glöm bort bekymmer, sorger och besvär.

Igår ägde min första skoldag rum.
idag min andra.

Allt känns så in i håvette toppen! :D
(Egentligen farligt att säga så, för det är då allt skiter sig.. men...)
Skolan har aldrig används i positiv benämning förrän nu...
en vanlig skoldag är dryg och lidsam... det är den inte nu!

Tänk att varje dag få gå till ett ställe där man får göra det man vill göra varenda dag!
Jag har en sådan tur, för jag har hittat rätt. Jag svängde in på rätt väg direkt.
Känns så otroligt befriande. Inget standby-läge liksom, varken tomhet lr meningslöshet.
Jag bryr mig inte om jag måste gå upp löjligt tidigigt på morgonen för att hinna med,
samtidigt som jag jobbar och få ekonomin att gå ihop... för jag har hittat rätt.

Det är en otrolig lättnad och skön känsla som jag önskar alla människor.

livet rullar på...
jag tvättar, jag städar...
jag går till jobbet för att make a living.
jag går till skolan för att studera, för att make a better living.

jag träffar kompisarna.. umgås skrattar.

livet rullar. och jag hänger på.

det är skönt med bloggen.
här kan man prata till punkt, utan att någon avbryter.
Förutom att man inte behöver läsa klart det jag skriver iofs.

jag vet inte om besökarna på statistiken läser allt jag skriver...
men om bara någon läser, bryr sig och tar till sig är det värt det.
jobbigt å läsa en massa text...

nu skrev jag ganska kort.

ja, det här var ju ingen direkt nån nyhet...
men något som det ständigt behövs påminnas om.

Så länge du har hälsan är det bara härligt med lite kärlekshantag.
Att inte äta, gå runt och känna dig trött och ha ont i magen är inte bra.
Att frosa eller "hetsäta" är inte heller någon höjdare...
För det mår du inte heller bra utav. Lagom är bäst!

Är du hungrig? ÄT. Ät pizza, chips och allt det där... men ät med måtta.
Är du redan mätt kanske du inte behöver den där extra pizza slicen?

Du ska njuta av livet. Men tänk på att godsakerna blir äännu godare
om du inte äter det lika ofta. Den som väntar på något gott....

Ät så att du mår bra, varken mer lr mindre.