dromlanda

jag har upptäckt något förskräckligt.

jag dras i två olika riktningar... de kallas "förnuft" och "drömmar".

jag har börjat studera på en utbildning som verkligen känns rätt,
på broby grafiska yrkeshögskola - förpackningsdesign.

jag älskar att sjunga och jag älskar att teckna...jag älskar att skapa - överhuvudtaget.
så länge jag får uttrycka mig själv kreativt. förpackningsdesign känns helt rätt och det finns jobb.

MEN... det finns en sak som jag alltid brunnit för mer än allting annat,
men som jag har ignorerat eftersom det är i princip omöjligt att lyckas.

Men nu... när jag såg Amanda Ooms (mamma i "himlen är oskyldigt blå") föreläsning
och pratade med henne... så insåg jag något jag alltid vetat - det här är det enda livet jag har.

hon har gett mig inspiration att våga misslyckas... för jag kommer mest troligt aldrig lyckas.
men som sagt... "det här är det enda livet jag har".

dags att äventyra hela min framtid.

(ps. drömmen är "skådespelerska")