jag lever!

Jag har inte varit så här glad eller lycklig sen högstadiet.
Det är så här det känns att leva! På riktigt!
Ingen tomhet...det är underbart att få upp på morgonen.
Jag irrar inte runt utan att veta vad jag vill göra...jag är stört, jävla nöjd.
Har så jävla mycket överskottsenergi, som jag inte vet vart jag ska göra av.
Äntligen har det "släppt"!

Jag hade glömt hur det kändes att skratta tills man NÄSTAN kissar på sig.
Och det gör jag varje dag nu. För jag får göra det jag vill göra!
Och Underbara, älskade vänner <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0